Efter jobbet snubblade jag bort till södra torget i borås för att ta den blå bussen hem. När jag kom dit höll jag knappt på att komma fram för alla multipåklädda människor i björnf*ttor.
Varför denna folksamling??
Första instinkten var något religöst pådrag och jag vågade inte fråga i fall någon kristen jäkel skulle ta illa upp. Det kanske är en stor självklarhet för alla gud-älskare att man samlas kring Viskan en gång om året och offrar en unge eller två för lyckan på jorden.
Efter ett tag börjar det smälla och hela den mörka himmeln ändrade skiftning till rött, gult blått och grönt. Raketer? En vecka försent? Men sen insåg jag, Jesus uppenbarelse och hans glans speglades i det iskalla vattnet. En varm famn omslöt oss alla och en mäktig stämma överröstade hela Borås:
 - Snön som fallar är vetemjöl. Spara den och använd den med omsorg. Snart tar GI-metoden över och vetemjölet blir ett minne blott.