Solen skiner, mellan de livsfarliga isflaken på trottoaren dyker soltorkad asfalt upp. Fåglarna kvittrar och jag fick knäppa upp jackan. Efter en förbaskat dryg vinter ser vi ett ljus i tunneln och detta ljus omvandlar energisparläget i kroppen till ett duracell-batteri. Tulpaner på bordet och en ljus slitning på jeansen kan jag fasen inte annat än le och inse att den bästa tiden på året är här och kommer stanna länge...