VEM!?
Utsövd? NOT!
Hotgreen
Ni är brödet i mitt liv!
Flötbilder
Jag bläddrade igenom mormos och morfars fotoalbum under tiden jag frenetiskt försökte proppa i mig den sista biten av den himmelskt goda annanaspajen. Albumet bestod mest av utklädda-skrattande-ätande-sovande-badande-lekande-gråtande Ebba och Anna. Men mitt ibland jollrande barn dök bilder från min studentdag upp. Den första tanken som slog mitt röda huvud var ej av något positivt slag. "Ännu mer hemska flötbilder" Helt seriöst, inte en enda individ på mitt kalas lyckades ta en bild av mig glad och pigg. Jag ser DÄVEN och MJÖRSKEN ut på de flesta, glansigt face och hamsterkinder gånger tusen! Jag förberedde mig påde värsta och tryckte in en bit paj i munnen, som ev tröst. Visst, bilderna var inte genuina, men extremt mycket bättre än de som visats tidigare.
Jag fastnade för detta... Ett normalt kort. Jag ser ju inte superdupermegalycklig ut och mammas smile kanske är lite väl brett. Men tillsammans ser det rätt fint ut.
My name is Redhead
Jag har färgat håret.. vissa säker att det är brunt, andra märker absolut ingeting, jag är säker på min sak: DET ÄR RÖTT. Om någon av er har den goda smaken att följa One Tree Hill, vet ni säkert vem bitchen Rachel är. Ungefär den tonen lyckades mina hårslinogor dra tills sig. I vissa ljus är det faktiskt rikitgt snyggt, i vissa ljus ser jag ut som "Hej jag heter Rödluvan, kom och ta mig". Får införskaffa mig en stor mössa och stoppa upp lockarna i när solen lyser på i Åre. För solen är INTE vänlig mot färgen i några avseenden.
Jag inser att inlägget är långt, kändislöst och ganska trist. Men just nu är min motivation gällande enfetblogg.blogg.se ganska låg.
JENNY ANDIN FICK KÖRKORT IDAG! FANFARER FANFARER!
(Oj, där fick jag visst med en kändis)
Jag är kär i ett barn!
Hittade denna bild, tagen av en tjej på Facebook (Jo, jag hänger vid den sidan, TYVÄRR, men till och med Jenny Andin har fallit dit) Hoppas inte kopierigen tas illa upp. Men jag va bara tvungen att högerklicka och spara! Så otroligt, helt sjukt, fin bild! Den absolut sötaste unge jag sett! (efter Ebba då). Kan man va kär i ett barn? Jag är kär i ett barn!
Jude!
Min blivande fästman. Han vet bara inte om det än.....
Bidra till hoppet
295:-, varav hälften av pengarna
går direkt till barncancer-fonden.
Eftersom jag är en snäll flicka
och föll för desigen slog jag till.
Dock ska jag byta ut kedjan på
ett läderband. Köpt ett du med..
Jag lär mig, del 2
Jag lär mig
"Om man ska locka personer att läsa sin blogg ska man inte skriva dagboksblogg, man ska blanda in kända personer som Alex Schulman och fatta sig kort"
- OK
Eat and Go Grandpa!
Föreställ er en bild, inklistrad och välredigerad, på en gamling som GÅR RUNT med ett DROPPSTÄLL. Tänk dig honom lite halvkrokig, blåa mjukisbyxor och en för stor nattrock, färg vit. Håret grådassigt med ett enromt rufs. Händerna håller ett fast grepp på rullatorns styre och minen är koncenterad till max. Stapplande tar han sig fram genom en steril sjukhusgång. Gående med dropp - EAT AND GO eller för all del TAKE AWAY.
Vid detta laget låg jag och min sjukling dubbelvikta över de söliga matbordet på sjukhuset. Vi gick till och med så långt att Mcdrive stod som alternativ. Men där sade jag stop; Ingen driver med allas vår kära Donken i onödan.
Jag har tilbringat tre dagar och två nätter på Borås lasarett som underhållare och ärbart sällskap för Johan. Såhär såg en vanlig dag ut:
06:00 Rond och väckning (somnade dock alltid om)
07:30 Rond och väckning igen (lite smått irriterade i personalen)
08:30 Frukost bestående av grötfrallor och ägg
08:00 - 12:00 Film
12:00 - 12:10 Lunch
12:10 GODISKÖP!!!!
12:20 - 17:00 Film
17:00 - 17:05 Middag
17:10 GODISKÖP!!
17:15 - 23:00 Film
När mamma och pappa kom på onsdag för utskrivning av vår lilla hjärtpatient passade jag på att ta en runda i mina äckliga mjukis med mp3 i öronen. Lyckades jag gå vilse i lillalillalilla Borås? Svar: JA
Ta en isglass, det hjälper
Citerat av en läkare på Borås lasarett torsdagen den 4/10
Ringde det någon läkare på måndag? NEJ
Ringde det någon läkare på tisdag? NEJ
Så igår tog mamma saken i egna händer och ringde upp sjukhuset. Hjärtrusningen hade inte lugnat sig, tvärt om. I onsdagsmorse, när han stått ut med skiten i över en vecka strejkade kroppen. Han vaknade upp med yrsel och svimmade när frukostflingorna skulle fram på bordet. Han fick stanna hemma och vila den dagen. Mamma fick den skrämande informationen att läkeren inte skickat iväg remissen, den låg forfarande kvar på hans jävla skrivbord och dammade. Mamma och Pappa åkte in akut på onsdagskvällen där en hjärtspecialist fick kika på honom. Hon blev förskräckt när hon fick höra hur han behandlats och skickade genast iväg honom till intensiven. Där ligger han nu! Dom har hittat felet. Något slags "el-fel" i hjärtat. Jag förstod inte riktigt när mamma, via sjukhustelefonen skulle förklara. Men läkaren sa att det nog inte var så allvarligt och att det är ganska vanligt med pojkar i hans ålder att dabbas av detta. Dom satte in en medicin som skulle lugna pulsen, dock gav medicinen motsatt effekt och hjärtat rusade upp i 250. Läkaren rusade iväg och ringde till Sahlgrenska om tips till en annan spruta. Den fungarade, dock bara ett tag. Så fort dosen i kroppen minskades ökade pulsen igen. Så har han legat idag, med insprutning av medicin regelbundet, utan förbättring. Imorgon kommer dom söva ner Johan och ge honom en el-chock. Skulle inte heller det hjälpa bär det iväg till Sahlgrenska i Göteborg.
"Tur att pojken är såpass ung och vältränad, annars hade han legat som ett kolli" Detta sa hjärtspecialisten när hon fick ta del av hans höga puls. Viss skillnade på det och "ta en glass så hjälper det". Jag blir så jävla förbannad när jag inser den förra läkarens nonchalans. Sicken idiot! Vad hade hänt om mamma inte ringt? Vad hade hänt om remissen fått ligga kvar på hans fula skrivbord i flera dagar till?
Vissa personer på denna planeten står högst upp på Carolines hatlista just nu! Jävligt högt upp!
...bli frisk, bli jobbig, gnäll efter datan, kläm finnar på spegeln, slå mig stenhårt på axlen, kalla mig störd, bara du kommer hem! NU!
mörka onsdag
Make you smile - Plus 44
Två värmande vetekuddar en mörk onsdag.
Gymnastik väntar och min lillebror åkte precis in till sjukhuset igen för hjärtat
Gör min lillebror frisk och jobbig igen!
Caroline´s PMS-Diet
Jag gapar stort av förvåning när jag tar del av doktorns råd. Varför ska de värsta dagarna i månaden bli ännu värre? Plåga sig själv med diverse nyttigheter då kroppen skriker efter de motsatta. Nä, ta dig i kragen syster och läs Caroline Wallins följande råd:
- Är det någon gång du kan unna dig en, eller två, eller tre chokladkakor till frukost, är det då!
- Om de någon gång är acceptabelt för en kvinna att hoppa träningen för en aladinask är det då!
- Middag med familjen? Lås in dig i ett mörkt rum, öppna en gelehallonpåse och kolla på en snyftande DVD-film.
- När alla gått och lagt sig, tassa upp i morgonrocken, häll upp ett glas vin och spela Mozart på högsta volym. Ta en klunk och intala dig själv: PMS är inte längre en plåga för dig, bara för din omgivning, och vem bryr sig!? SKÅL
Sysslolös med köttsår
Den senaste tiden har jag känt mig som en exotisk äventyrare som gjort en massa nya saker (ÖH!?)
- Skrivit på kontraktet till lägenheten i Åre tillsammans med Sara, en utav mina nya sambos. En supertrevlig tjej från Dalsjöfors som har ett minst sagt spännande förflutet; Fårslaktare på Island
- Ätit Sushi. Positivt överraskad.
- Kollat på Ishockey, Frölunda - Södertälje, på VIP-läktaren, yeah.
- Spelat biljard, en sport som jag visade en otrolig talang för.....
- Försökt behandla två plitor (ja, man kan säga så) i ansiktet med Alsollösning, vilket resulterade i två stycken, extremt stora, utorkande sår mitt i nyllet. Kan liknas vid svinkoppor, ej att rekomendera!
- Blev ängslig för mitt nya hudproblem och köpte Clinique´s hudvårdsserie. För tillfället är inte skillnaden enorm..
- Inhandlat en fleecejacka, marinblå för övrigt, tänkt att ha under jackan i just ÅRE.
- Blivit sysslolös då Wästgötas julkatalog ej fått fart.
Jag vill även ägna en tanke till min kompis Marie, som fått sin bil bestulen när den stod parkerad utanför hennes hus. I bilen låg husnycklar.. Så jag uppmanar alla inom Mark, även utanför, att hålla korkgluggarna öppna och se om ni eventuellt skulle råka få syn på en röd bil. Märke? Ähum, röd?
Jag uppmanar även de förbannat elaka och egoistiska stöldtjuvarna att lämna tillbaka bilen, MED nyklarna i. Dessutom, som plåster på såren, även fylld med Aladinaskar av högsta kvalité, BETALDA, EJ SNODDA, TACK!
Du vet nog bäst älskling
Hon: Kan jag ha denna? Ser jag tjock ut i den?
Han: Nej
Hon: Vadå nej? Kan jag inte ha den?
Han: Jo absolut, men nej, du ser inte tjock ut i den.
Hon: Var ärlig nu. Jag blir inte arg. Jag lovar.
Han: Men jag är ärlig.
Hon: Säkert? Det hänger ju över, uscha.
( Hon nyper sig själv i skinnet på magen och grimaserar)
Han: Ja, du kanske har rätt.
Hon: Vadå?
Han: Ja det kanske hänger över lite
Hon: Va?
Han: Ja, den kanske är lite... tajt. Men det gör ingeting. Du är jätte snygg ändå. Du är fin i allt du har på dig.
Hon: Fy fan vad du är elak.
Han: Men jag sa ju att det inte gjorde någonting ju. Du sa ju att jag skulle vara ärlig.
Hon: Men du det fattar du väl att inte kan vara så ärlig. Fan vad jag känner mig ful nu.
Han: Du är inte ful du är vack......
Hon: TYST!
(En tystnad bereder ut sig i rummet. Hon kränger av sig tröjan och kastar den på sängen. Tar istället på sig ett par vita byxor.)
Hon: Ser min rumpa fet ut i dessa?
Han: Nej Hon: Var helt ärlig nu. Jag lovar att jag inte ska bli arg
Han: Men du har en jätte fin rumpa. Din rumpa passar i alla jeans.
Hon: Så säger du bara
Han: Nej Hon Vadå nej?
Han: Nej, jag menar det
Hon: Vad menar du?
Han: Att din rumpa passar i alla jeans. Du har den finaste rumpan i världen
Hon: Fan vad du överdriver. Kan du vara lite seriös någon gång för omväxlings skull.
Han: Okej, den kanske blir lite bred i dom vita. Men du kan ju ta dina svarta istället? De är riktigt snygga på dig. Hon: Fan va taskig du är. Vad är det för fel på dessa. Jag vill inte ha dom svarta. Jag hade svarta byxor förra gången vi besökte de där. Tycker du seriöst att jag har en fet rumpa? Tycker du det?
Han: Nej
Hon: Men du sa ju att den var bred.
Han: Jag sa att den blir bredare i de vita än de svarta.
Hon: Men jag vill ha de vita.
Han: Ta dem då.
Hon: MEN DU SA JU ATT JAG VAR FET I DOM JU. FAN. JAG SKA ALDRIG GÅ PÅ KALAS MER. JAG SKA ALDRIG KLÄ UPP MIG. DU ÄR SÅ JÄVLA KÄNSLOKALL.
(Han lämnar sin snyftande fru och beger sig till sovrummet för att ta på sig sin favoritskjorta. Han knäpper omsorgsfullt alla knapparna och går ut till hallen. Där han möter henne igen.)
Hon: Ska du ha på dig den där?
Han: Ja vadå?
(Han ställer sig framför spegeln och poserar stolt)
Hon: För det första har du haft den varenda gång vi besökt dom. För det andra har den blivit för liten. Du ser väl hur din mage putar ut. Att skjortan inte spricker, det är ju helt otroligt. För det tredje ser du gubbig ut i den. Byt till något annat.
(Han ser besviken ut och hon studerar hans överdel nogrant)
Hon: Nämen, har du fått bröst? Vad är detta?
(Hon går fram och klämmer på hans byst)
Hon: Så kan du bara inte gå. Se så, gå och byt nu.
Han: Okej, jag tar något annat. Du vet nog bäst älskling.
Im the new Alexander Schulman
(Tobias säger:
najs blogg du har
Tobias säger:
rolig läsning
Tobias säger:
läser den varje dag)
YES, ÄNTLIGEN LITE POSITIV RESPONS
16 år och bäst i världen
Min lillebror är påväg till sjukhuset, med 170 i vilopuls. Jag har nyss hört hans svaga stämma i mobilen. Han sitter i bilen, iklädd sina nyinköpta Replay-jeans som hans stolt poserat i, framför mig. Håret är välplattat med plattången som han alltid glömmer att ta ut. Något som retar hål på pappa. I hans kalufs lyser det några svaga slingor som jag, med en vass sak dragit ut ur en plasthätta och omsorgsfullt blekt. Tror han blev nöjd. Han har blivit så satans lång, längre än mig. Tyvärr har inte fettet hängt med så kind och rövbenen sticker ut som en fotomodell. Tönt! Min lillebror har 170 i vilopuls, han är 16 år, går elprogrammet på gymnasiet. Jag tycker om honom, något så fruktansvärt.
När tankarna skenat iväg till ett alldeles för olyckligt ställe ringer mobilen. "Hej, Sara här. Jag har fått kontraktet till lägenheten. Kan vi träffas och skriva på det i veckan? Fatta, vi ska bo tillsammans i Åre, fan va kul det ska bli!" Sara Hellström, från Dalsjöfors, en skittrevlig tjej som för en sekund fick mina tankar på annat håll. "Jävlar vilken tur du har haft, att få bo i en lägenhet mitt i Åre, första säsongen, det finns inte!"
Jag kan ärligt svara att jag aldrig haft en sådan myskokänsla i hela mitt liv tidigare!
Har haft en otrolig tur och tackar Robin för det tusen gånger om.
Men min Replay-tönt måste ta sig i kragen, trycka in platttången i kontakten och bli frisk! NU!
Utrota cpnallarna, del 2: "Det luktar döda nallar"
(Vadå, bilden är visst verklig!?)
Utrota Cpnallarna!
De första 500 var ändå helt ok. Med P3 i bakgrunden och tankarna på annat håll gick tiden hyfsat fort. Dock hade inte alla nallar riktiga alla hemma, så utsortering av diverse missfoster med snea nosar, bortnopprade ögon och uppsprättade magar tog också kraft av min dyrbara tid. Tillslut var högen med monsternallar så stor och skräckinjagande att min kropp började bilda nallefobisymtom. Där låg dom, stirrande, i en massgrav och bara glodde. Helt slaktade och döda. CPNALLAR!
Imorgon ska jag, innan jag fortsätter med att plasta in FRISKA nallar och dess pläd, tända elda på massgraven av missfoster och njuta! Här är min hämnd cpnallar! DÖDADÖDADÖDA!
En utav hundra missfoster, AH!