Föreställ er en bild, inklistrad och välredigerad, på en gamling som GÅR RUNT med ett DROPPSTÄLL. Tänk dig honom lite halvkrokig, blåa mjukisbyxor och en för stor nattrock, färg vit. Håret grådassigt med ett enromt rufs. Händerna håller ett fast grepp på rullatorns styre och minen är koncenterad till max. Stapplande tar han sig fram genom en steril sjukhusgång. Gående med dropp - EAT AND GO eller för all del  TAKE AWAY.
Vid detta laget låg jag och min sjukling dubbelvikta över de söliga matbordet på sjukhuset. Vi gick till och med så långt att Mcdrive stod som alternativ. Men där sade jag stop; Ingen driver med allas vår kära Donken i onödan.

Jag har tilbringat tre dagar och två nätter på Borås lasarett som underhållare och ärbart sällskap för Johan. Såhär såg en vanlig dag ut:
06:00 Rond och väckning (somnade dock alltid om)
07:30 Rond och väckning igen (lite smått irriterade i personalen)
08:30 Frukost bestående av grötfrallor och ägg
08:00 - 12:00 Film
12:00 - 12:10 Lunch
12:10 GODISKÖP!!!!
12:20 - 17:00 Film
17:00 - 17:05 Middag
17:10 GODISKÖP!!
17:15 - 23:00 Film
När mamma och pappa kom på onsdag för utskrivning av vår lilla hjärtpatient passade jag på att ta en runda i mina äckliga mjukis med mp3 i öronen. Lyckades jag gå vilse i lillalillalilla Borås? Svar: JA