Regnet vräker ner, tack Borås. Hösten är kommen lixom mörker. Jag har smålängtat hela sommaren efter stearinljus på soffbordet och tekoppen i knät. Men oftast är bilden i huvudet mer mysig än vad verkligheten bjuder på. Dock fixade min kock en hel tapasmiddag efter att ha hävdat sig som stammis på kinarestaurangen. Killen i kassan gav med sig och skickade med friterad banan och glass. Mitt nya liv börjar imorgon. Det jag ville få sagt med hela muthistorian var att: DET VA MYSIGT.